Utbyggnaden längs Linnégatan från 1800-talet

Inflyttningen till Göteborg var mycket omfattande under 1800-talet och början av 1900-talet och staden expanderade. Det var stor nöd och fattigdom. Det byggdes bostäder på alla håll och kanter. Området kring Långgatorna var helt nybyggt från mitten och slutet av 1800-talet och staden fortsatte att byggas ut allt eftersom från Järntorget mot Slottsskogen. Området var fram till mitten av 1800-talet glest bebyggt med trähusbebyggelse präglat av närheten till hamnen. 1861 beslutades om reglering av området genom ett system av fem raka gator. I övrigt var det landsbygd. Linnégatan byggdes som en paradgata med spårvagn fram till Linnéplatsen. Slottsskogen var sedan långt tidigare en utflyktsplats för göteborgarna.

Kommendantsängen

Vår fastighet Linnégatan 52 – Majorsgatan 12 ingår i Kvarteret Karl XII i stadsdelen Kommendantsängen. Stadsdelen omfattar tio kvarter som sträcker sig längs Linnégatan-Lilla Risåsgatan-Skansbergets södra sluttning–Skanstorget–Övre Husargatan och fram till Linnéplatsen. Kommendantsängen har en areal på 13 hektar.

Kommendantsängen var kronans mark och användes som betesmarker för officerarnas hästar. Ängen lydde under kommendanten på Älvsborgs slott, därav namnet. Namnet påträffas 1789 Commendants’ ängen, men redan 1651 beslutades att ”… det stycke land kring om Ryssås skans …” skulle tillfalla Älvsborgs Kungsladugård som betesmark. Den 15 juni 1923 fick ängen status som stadsdel. Tidigare utgjorde de tio kvarteren Majornas 7:e rote. 

Kronan förbehöll sig rätten till marken vid Majornas införlivning med staden 1868. 1877 då stadsplan över Kommendantsängen upprättades, erbjöds staden att köpa marken. Den såldes till Göteborgs stad först 1890, för 10 200 kronor. Fram till dess hade ängen bland annat fungerat som kolerakyrkogård, med som mest 1 706 gravplatser. Kyrkogården grävdes upp 1896 och användes till byggnadstomter.

Åren 1895–1900 skedde den första utbyggnaden i området, vilken omfattade cirka 20 landshövdinge-hus intill Skansbergets södra sluttning, uppförda på terrasserade tomter. På Linnégatan 32A uppfördes 1898 ett friliggande landshövdingehus med villastil. Huset fick en oregelbunden form, med dekorativt utformade balkonger, olika fönsteromfattningar och torn eller gavelpartier som krönts med spiror. Detta landshövdingehus är det sista bevarade av denna typ. En butikslänga mot Linnégatan byggdes 1931.

Industribyggnaderna för Konfektionsaktiebolaget Karlson & Starck med Korsettfabriken (i kv 8) på Kastellgatan invid Skanstorget och Olof Asklunds Ångbageri (i kv 6) vid Övre Husargatan hör också till detta byggnadsskede. Skolor eller andra institutioner fanns inte i Kommendantsängen. Sedan 1877 fanns skola i Viktoriaskolan på Linnégatan 21. Under tidsperioden 1900–1930 bebyggdes större delen av bostadskvarteren med stenhus i 4–6 våningar. Några hus i nordost mot Skanstorget och Övre Husargatan tillkom på 1930-talet, där tomterna tidigare omfattat lägre trähus.

Landshövdingehusen revs på 1960-talet, och frigjorde därmed tomter på Skansbergets obebyggda sydsluttning. Ett stort stenkomplex fick ersätta de sex husen mot Linnégatan. Kvarteren Bäcken och Slottsskogsledet revs i början av 1980-talet och består nu till större delen av bostadshus uppförda 1983–85. Nybyggen har ersatt ytterligare 5–10 hus inom de övriga kvarteren.

/Uppgifter från Wikpedia/

Kvarteret Karl XII

Kvarteret Karl XII omfattar 15 fastigheter längs Linnégatan-Nordenskiöldsgatan-Sveagatan-Majorsgatan. Kvarteret har en stor gemensam gård som förvaltas av Karl XII:s samfällighetsförening. Samfällighetsföreningen utgörs av samtliga fastigheter i kvarteret och förvaltar vår gemensamma gård, inklusive gårdsbyggnader. Detta omfattar främst gårdsskötsel, renhållning/sopor, tvättstuga, förråd samt uthyrning av förskola till Göteborgs kommun.

Bostadsrättsföreningen Karl XII

Föreningen omfattar fastigheterna Linnégatan 52 och Majorsgatan 12. Den bildades 1987 och fastigheten förvärvades 2002 och består av ett flerbostadshus om 6 våningar med 20 lägenheter och 3 lokaler som hyrs ut till restaurang, frisör samt mynt- och sedelhandel.

Fastigheterna Linnégatan 52 och Majorsgatan 12

Fastigheterna Linnégatan 52 och Majorsgatan 12 uppfördes 1905.  Ritningar från nybyggnationen och ombyggnader fram till 1936 finns att se på Göteborgs Regionarkiv. Ritningar därefter finns på Göteborgs Fastighetskontor.

Olof Andreas Burman, 1849–1930, var byggmästare i Göteborg och byggde bl a de två fastigheterna, vilka han också ägde. Sonen Ivar Burman var arkitekten. O A Burman var gift med Olivia Maria Olsson 1852–1922. De var bosatta på Linnégatan 48 där han också hade kontor. O A Burman började med att bygga landshövdingehus i Brantdala och Landala för att därefter bygga stenhus i Vasastaden, Haga, Masthugget och Olivedal. Han var ägare av Clarebergs gård under åren 1902–1911 och därefter verkar sonen C G Burman ha tagit över gården. http://gamlagoteborg.se/2019/01/27/o-a-burman/

Olof och Olivia hade också sonen Ivar Waldemar Burman, 1877–1955. Ivar arbetade i faderns firma som ritare och arkitekt. Efter faderns död övertog han byggfirman. Ivar var gift md Gerda Gustafva Johansdotter Norrby. Av ritningarna kan man utläsa att Ivar Burman var arkitekten till våra två fastigheter. Han var också bosatt i fastigheten Linnégatan 52.

De två fastigheterna samt Linnégatan 48 såldes senare till skeppsredare John E Olson m fl. John E Olson, 1849–1937, bodde i Olsonska gården i Majorna som köpts av hans far skeppsredaren Benjamin Olson i mitten av 1800-talet. J E Olsons far var sjökapten och skeppsredare och sonen expanderade rederiverksamheten från segelfartyg till att driva sjöfart med ångfartyg. J E Olson var drivande och aktiv i en mängd olika nämnder, föreningar, stiftelser och styrelser inom kommunen och inom sjöfartsverksamheten.

Bland de första hyresgästerna i Linnégatan 52 kan man i Regionarkivets uppgifter utläsa att de olika yrkeskategorierna var arkitekt, handlanden, ingenjör, bokhållare, postexpeditör, skeppsmäklare, köpman, direktör, handelsresanden, korrespondent, pastor, kontorsskrivare samt några änkefruar.